Hej!

Jag vet inte vad jag ska göra och behöver hjälp.
Har en dotter på nyss fyllda 16 år som avskyr míg.Själv är jag en mamma som jobbar och sen tar jag hand om hem och barn. Bor i hus med min man (som hon gillar) och lever ett stillsamt liv. 

Dottern ljuger,är alltid missnöjd, hämtas hem från fester (full), skolkar, struntar i skolan och ordningsregler hemma.
Sedan februari bor hon hos sin pappa och hans fru. Hon "smet" dit efter ett sällsynt " jag orkar inte mer-utbrott från min sida". Tyvärr visade det sig att hennes far hämtade henne utan att ens fråga vad som hänt och de båda har nu gaddat ihop sig mot mig just för att jag har mera press på henne genom att hålla på tider, att inte sova hos kompisar så ofta eftersom hon ej uppnått målen i tre kärnämnen, hjälpa till med sysslor hemma osv... 

Till saken hör att fadern och jag (skilda sedan hon var 3 år) alltid varit sams och pratat i telefon ofta varje vecka fram tills nu i februari. Han är konflikträdd av naturen och jag kan förstås räkna ut att han varit trött på mig utan att visa det, och att det är mycket enklare att göra som han gör nu, det vill säga låta henne bo i hans uthyrningslägenhet med sin kille sovandes där varje kväll (om inte han så bästa kompisen), gå på fest varje helg, piercat naveln och till råga på allt börjar hon bli kusligt smal.Hos pappa med fru är det ofta fest alternativt att de går iväg på en.För några veckor sedan fick hon följa med!

En vän har nu skickat utdrag från internet där min dotter skriver så man knappt tror det är ens eget barn, det må nu så vara! Vad värre är, är att hon titt som tätt skriver om mig. Att jag är en sjuk person, att hon sagt upp kontakten (fast jag ser till att träffa henne 1-2 gånger i veckan), att jag inte förstår att jag gör fel och inte är som andra mammor. Även att hon och pappa varit på soc. 

Hon la även ut en lista på vad som skulle klaras av innan februari var slut varav skaffa kille, flytta till pappa och pierca sig ingick!
Pappas fru har nu tagit platsen i hennes hjärta och hon skriver att hon älskar henne och att hon är som en riktig mamma. 

Och jag vill både dö och skrika samtidigt att så klart hon är bra, för vilken mamma bryr sig fullt ut om andras barn, hon har ju sina egna att bry sig om när det verkligen gäller. Hon sätter inga gränser alls för mitt barn!
Pappan och jag har bara sms kontakt och det känns fruktansvärt. Han har klippt av mig helt och berättar inte ens att de ska till läkare för att kolla upp viktminskningen. Han hänvisar till att jag ska prata med dottern.

Från att vara den som haft hand om allt, har jag nu inte ens insyn i hennes liv mer än det lilla hon berättar. Pappa verkar stå där hemma och underblåsa hennes hat till mig. Han ser inte att hon spelat ut oss mot varann. 

Snälla vad ska jag göra? Det känns som att jag borde ligga lågt och träffa henne när hon vill (när vi ses tar jag inte upp för henne obekväma saker men ändå kan hon redan samma dag skriva ner mig på internet). Hem vill hon inte igen, inte ens för en dag. 

Och jag undrar om pappans slapphet genom åren är anledningen till att hon upplever mig som alltför hård och nu avskyr mig innerligt. När allt kommer omkring är det ju jag som dragit in månadspengar när hon tjuvrökt, tagit mobilen när hon ligger under täcket kl 02.00 och pratar en vardagskväll, tvingat hem henne i tid för läxor och åkt på stan nattetid och letat henne för att hon inte hållit det hon lovat. 

När sånt här har skett så har jag så klart varit arg på henne, skrikigt och gått på. Man blir ju sån till slut.
Nu kan vi inte prata känns det som, hon lyssnar knappt färdigt på en vanlig mening. 

Hjälp! 

mvh
Förtvivlade mamman

Svar:

Hej! 

Jag förstår att du är i en otroligt jobbig situation och att du känner dig rådvill. Jag tror dock inte alls att din dotter avskyr dig eller att hon älskar sin pappas fru mer, men hon är arg på dig och förstår att hon kommer att såra dig på det sättet.

Jag tänker att denna situation måste lösas av er vuxna, d.v.s. av dig och din dotters pappa. Jag föreslår att ni gör det med hjälp av en tredje part. Om din dotter och hennes pappa kontaktat socialtjänsten så kommer även du att bli kontaktad av dem. Det är bra för jag tänker att ni behöver hjälp av dem eller familjerådgivning så att du och din dotters pappa kan prata med varandra. Kanske vill din dotter fortsätta att bo hos sin pappa, men du har rätt till samma information som han har och har ni gemensam vårdnad så ska beslut om henne tas av er gemensamt.

Vad gäller din kontakt med din dotter så vill jag råda dig att inte ge upp. Försök att inte ta åt dig av vad hon säger eller skriver om dig på Internet även om det förstås är mycket svårt. Hon behöver dig och din kärlek vad hon än säger. Skicka gärna sms till henne där du skriver att du tycker om henne om hon inte vill prata med dig. 

Visa att du inte ger upp utan att du kämpar för att du ska få vara delaktig och för att hon ska ha det bra. Jag är säker på att hon så småningom kommer att vara mycket glad för det.

Lycka till!

Linda

Vill du också ställa en fråga till Linda Ulfsdotter? Mejla din fråga till redaktionen@alltombarn.se!