Hej!

Jag är ingen tonårsförälder, men jag skulle ändå vilja ställa en fråga till tonårsexperten Linda Ulfsdotter.

En av min a bästa vänner som är 19 år har mått väldigt dåligt under stora delar av sina tonår. En stor anledning är att hennes pappa är alkoholiserad. Det är en stor familjehemlighet som omgivningen inte vet om. För alla andra är han en respekterad företagare. Men i hemmet är han en annan person. När han är berusad säger han vad han tycker om allt och alla. Han säger till henne att hon är ful, äcklig, dålig osv. Hon kan inte låta bli att ta åt sig. 

Hon får inget stöd av sin äldre systrar, de snarare för över sina problem på henne och hon anklagar sin mamma för att inte ha skyddat henne och lämnat pappan. Hon säger att hon inom två år kommer att säga upp kontakten med sin familj.

För att inte göra saken bättre har hon problem i förhållandet till sin pojkvän. Hon älskar honom men vet att han bara gör henne olycklig. Jag vet att han älskar henne men har svårt att uttrycka det och sätter så gott som alltid sina egna intressen före hennes även om han senare oftar ångrar sig och ber om förlåtelse. 

Det känns som hon har kommit till en punkt i sitt liv där hon måste ta ansvar för vad hon ska göra med sitt liv, vilket gör att hon mår sämre än tidigare. Hennes självkänsla har blivit bättre med hjälp av ett internetforum med ungdomar som har liknande problem som hon själv, men hon mår fortfarande mycket dåligt. 

Jag som vän vill bara att hon ska vara lycklig och inte må dåligt längre, men jag kan inte relatera till hennes problem och känner att jag inte vet vad jag ske ge henne för råd. Det känns som vad jag än säger så blir det fel. Hennes förhållande till alkohol är mycket dåligt och jag är orolig för henne. 

Vad kan jag göra? Det känns som hon har gett upp hoppet om sin egen lycka och börjat idenfiera sig som en olycklig person och nästan känner sig otrygg utan sin olycklighet. Jag känner att jag måste göra något, men vad?


Vore tacksam om jag kunde få svar på min fråga

mvh Emma

Svar:

Hej Emma!

Jag förstår att din situation är svår, det är jobbigt att se en vän må så dåligt som din vän verkar göra.

Jag tror, precis som du, att din vän är mycket påverkad av att hennes pappa har alkoholproblem. Hela familjen påverkas av att någon i familjen har ett missbruk och som barn tar man ofta på sig skuld och skam. Det är inte ovanligt att man själv sedan utvecklar ett dåligt förhållande till alkohol, det finns ju en ärftlighetsfaktor, och det är heller inte ovanligt att man väljer en partner som inte behandlar en väl när man haft en förälder som inte behandlat en väl.

Jag tror att din väninna behöver proffessionell hjälp. Hon kommer aldrig att kunna göra om sin uppväxt men hon behöver hjälp att hitta ett sätt att förhålla sig till den. Detsamman gäller hennes syn på sin familj, din väninna behöver hjälp att förhålla sig till sin pappa som har ett missbruk och till sin mamma som hon inte tycker förmått skydda henne. Jag har mött mängder av föräldrar i mitt arbete och trots att en del av dem tagit beslut kring sina barn som för omvärlden sett märkliga ut så har jag aldrig mött en förälder som inte vill sina barns bästa. Ibland har man som förälder bara inte förmågan att se vad som egentligen skulle vara det bästa för barnet eftersom något annat skymmer sikten. Och en av de sakerna som kan skymma sikten kan vara att föräldern har ett missbruk, eller lever med någon som har det.

Du är viktig för din väninna trots att du inte har samma erfarenheter som hon. Du ser att hon mår dåligt och vill hjälpa henne och det räcker långt. Det kan till och med vara en fördel att du inte har samma livserfarenheter som hon för det gör att du har förmågan att se hennes situation utifrån, utan att blanda ihop hennes upplevelser med dina egna. Jag tycker att du ska prata med henne om att gå och prata med någon proffessionell vuxen, exempelvis kuratorn på Ungdomsmottagningen. Där kan hon få en samtalskontakt eller hjälp vidare till någon annan som kan hjälpa henne.

Lycka till!

Linda

Vill du också ställa en fråga till Linda Ulfsdotter? Skicka ett mejl till redaktionen@alltombarn.se