”Att läsa sitt barns dagbok strider mot barnkonventionen”
Tonårsexperten Linda Ulfsdotters senaste råd till en orolig förälder är: Läs dagboken.
Linda Ulfsdotter är tydlig med att man endast ska läsa dagböcker i absolut nödfall.
Men rådet har väckt reaktioner och föräldrar har hört av sig till AlltomBarn.se och menar att det strider mot barnkonventionen.
Linda Ulfsdotter, står du fast vid ditt råd?
- Ja, jag står fast vid mitt råd. Tonåringar har rätt till ett privatliv och föräldrar ska aldrig läsa tonåringens dagbok av bara nyfikenhet. Det är en kränkning av integriteten.
Föräldrar har dock enligt lag en skyldighet att se till att barnet/tonåringen får sina behov av trygghet tillgodosedda, att de inte skadas eller utsätter sig för allvarlig fara. Om en förälder känner stor oro för att ens barn kan fara illa på något allvarligt sätt så behöver den ta reda på hur den ska kunna skydda sitt barn.
Ska inte tonåringens privatliv respekteras?
- Jo, min erfarenhet är också att föräldrar är mycket måna om att inte kränka sitt barns integritet. Att man skulle läsa sitt barns dagbok är för de flesta jag möter helt otänkbart. Det märks ju också på det gensvar denna fråga och mitt svar har mött.
- Frågan om man ska läsa dagboken kan ju lätt besvaras med ett nej tills man står i en situation som man tror kan vara mycket allvarlig och farlig för sitt barn. Utsätter mitt barn sig för allvarliga risker? Missbrukar det, utsätts för övergrepp eller vill begå självmord? I allvarliga fall anser jag att barnets/tonåringens rätt till integritet är underordnat dess rätt till skydd.
Men barnkonventionen då?
- I barnkonventionen står att barnet inte ska utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
- Detta tycker jag givetvis ska följas så långt det bara går. Som sagt, det är i allvarliga fall när föräldern känner stor oro som jag tänker att det allra viktigaste är att man säkerställer att barnet/tonåringen skyddas från faror.
Kan du ge exempel på situationer när man ska läsa dagböcker och när man inte ska?
- I de allra flesta situationer kan man få svar på sina frågor på andra sätt, genom att fråga sitt barn eller genom att ha bra koll på var barnet är eller vad det gör. Jag tänker att det är när föräldern fått reda på något som väcker stor oro för destruktivitet som detta kan vara aktuellt.
- Jag har också ställt den här frågan till tonårstjejer som jag haft i olika grupper under åren. Det är en bra fråga att diskutera för att väcka tankar om när det är okej att berätta något om en kompis som man är orolig för sina eller kompisens föräldrar. På frågan om föräldrar får leta igenom rummet/läsa sitt barns dagbok blir svaret alltid ”Absolut inte!”.
- När man pratar vidare och frågar om föräldrar får leta igenom rummet/läsa dagboken om de misstänker att barnet far illa, kanske missbrukar eller blir utsatt för övergrepp, så svarar många att om det kan vara så att tonåringen annars skadas så får föräldrarna göra det. När jag sedan frågar vad de själva skulle göra om de var föräldrar till en tonåring och misstänkte att tonåringen utsatte sig/utsattes för allvarliga risker så svarar de flesta att de skulle leta igenom rummet/läsa dagboken.


I mitt arbete har jag, tyvärr, kommit i kontakt med ( lite för ) många vårdnadshavare som förväntar sig att " samhället " ska sköta även deras barns uppfostran och har ibland tänkt mig tanken; varför tänkte de inte till ytterligare en gång, innan.
Hälsn Nils
Att visa sitt barn respekt betyder inte att jag låter bli att fostra mina barn!
Tvärtom - jag lägger ner ett hårt jobb på att försöka fostra mina barn till trevliga unga människor, men i det jobbet ingår en stor skopa respekt!
Jag vill inte att mina barn ska läsa min ev. dagbok, och då är det självklart att jag inte läser deras heller.
Ärlighet är för mig självklar. Det jag tyckte var bekymmersamt var det oklara förhållningssättet om vem som skapar regelverket i ett hem; barnet/-en eller uppfostrarna. För mig är det naturliga svaret= de vuxna. Att läsa någons dagbok utan lov eller snika sig till vetskap utan lov ( jo, det finns undantag ) är inte det normala i en " sedvanlig " familj.
Jag skrev att grundbulten är att respektera barnet, alltid! Och jag tycker precis som du att det är vi vuxna som sätter normerna och ska föregå med gott exempel inför våra barn, och det gör vi ju inte genom att tjuvläsa deras dagböcker!
Ska man vara ärlig så ska man ju då be om att få läsa dagboken, och hur många tonåringar, eller vem öht, vill att nån annan läser ens innersta tankar?
Nej, för mig är det att gå över gränsen!
Nja, barnet är väl inte grundbulten i någons uppfostran. Grundbulten bör väl vara föräldrarna eller de som uppfostrar barnet/-en. Det är ju de vuxna som lär barnet värden, normer, rätt, fel och övrigt man har med sig i livet.
Ärlighet är ju en del i denna uppfostran.
Hälsn Nils