Föräldrar idag lever i en ganska orolig tid, säger Lars-Olof Hensjö. Under sina 20 år som distriktsläkare i Gustavsberg utanför Stockholm har han träffat många föräldrar som påstått än det ena, än det andra. Ibland med ett leende på läpparna, ibland mera hårdnackat. Men det mesta har han låtit passera.
– Jag brukar inte kämpa emot om det rubbar hela deras världsbild och inte skadar barnet, säger Lars-Olof Hensjö.

Ett klassiskt exempel är att förkylningar skulle ha med kyla att göra – vilket det inte har. Förkylningar orsakas av virus och det enda som händer om man inte tar på sig mössan är att man kan frysa. Finns det inget virus i närheten, blir man inte sjuk.

Men det är inte bara föräldrar som sprider villfarelser, de som borde veta kan också ha fel. Förr kunde till exempel vårdpersonal ge rådet att stoppa vitlök i öronen på barn som hade öroninflammation, vilket är direkt olämpligt.

Dålig forskning
Betydligt allvarligare var det när en brittisk forskargrupp påstod att det fanns ett samband mellan autism och vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund. Påståendet publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet 1998, och reaktionen lät inte vänta på sig. Över hela Europa började föräldrar ifrågasätta vaccineringen. Sex år senare kovände The Lancet, tog avstånd från artikeln och bad om ursäkt. Larmet var falskt.
– Propagandan mot mässlingvaccinet var stark och det byggdes en hel fantasivärld kring allt det kunde orsaka, säger Lars-Olof Hensjö.

I det här fallet rörde det sig inte om en myt, utan dålig forskning. Men resultatet blev att skräcken slog rot och började leva sitt eget liv. Fortfarande poppar varningar för vaccinet upp i olika sammanhang – inte minst på nätet.

Lars-Olof Hensjö konstaterar att traditionella myter som råttan i pizzan alltid har funnits, men numera sprids de på nolltid över internet. Hans nuvarande arbetsplats försöker vara en motvikt. Sjukvårdsrådgivningen.se är som ett stort uppslagsverk för hälso- och sjukvårdsfrågor där alla texter faktagranskas innan de publiceras. Många föräldrar hör av sig för att få råd eller kolla något som de har hört.
– En ville veta om det är sant att vitpepparkorn hjälper mot vinterkräksjukan. Då får man på ett pedagogiskt sätt förklara att det är en myt och hur det ligger till, säger Lars-Olof Hensjö.

Hög ambitionsnivå
Han tycker att ambitionsnivån hos föräldrar idag är hög och att det finns en övertro på att man i alla lägen kan göra något. Ena dagen är det skolmedicinen som ska lösa allt. Andra dagen är alternativmedicin på modet.
– Det flyger och far så många påståenden. Det är som att föräldrarna inte får någon ro. Men samtidigt förstår jag dem eftersom barnen är det käraste vi har. Inget ska vara oprövat.

Varför söker föräldrar svar hos varandra på diskussionsforum i stället för att kontakta vården?
– Jag tror att det kan finnas en misstro mot centralmakten och mot att ta råd uppifrån. Föräldrarna känner att det här kan vi bäst själva. Och det är klart, vi inom medicinen sitter inte heller alltid på alla svar.

Hur ska man då göra som orolig förälder när både webben och vården kan ha fel?
– Det är förstås inte lätt. Man måste ändå försöka lita på de råd som man får från vården, där alla strävar efter att ge så korrekt information som det går. Hela tiden kommer nya resultat från forskningen, det är en fortlöpande resa, säger Lars-Olof Hensjö.