- Så här kraftiga ökningar beror med stor säkerhet inte på att fler drabbas, utan på att synliggörandet blivit bättre. Fler anmäler nu än tidigare, säger Felipe Estrada på Brå.

Enligt Estrada är det nästan uteslutande vårdnadshavaren som är förövare när små barn utsätts för misshandel. Den uppgiften bekräftas av Miogruppen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, som bland annat arbetar med att skapa rutiner för hur vårdpersonal ska hantera misstänkt misshandel av barn.

- Det här är ofta väldigt komplicerat. Barnen är för små för att kunna berätta och föräldrarna säger inte sanningen, säger Anna-Carin Magnusson, barnsjuksköterska vid Miogruppen.

Till barnakuten kommer i genomsnitt 150 barn om dygnet. Enligt Anna-Carin Magnusson och kollegan Björn Tingberg dyker frågan om misshandel eller att barn på annat sätt far illa upp så gott som varje dag.

- Av tradition litar personalen ofta på föräldrarnas beskrivning av vad som hänt. De är barnens röst vilket gör det särskilt svårt att upptäckta misshandelsfall. Samtidigt finns det en stor rädsla, vi är otroligt flata och anmäler för sällan, säger Björn Tingberg.

Vårdpersonal har dock anmälningsplikt vid blotta misstanken att ett barn har misshandlats.

- Vi anmäler skadorna. Om det är utan risk för barnen berättar vi för föräldrarna att vi har kontaktat socialtjänsten. Men vi poängterar att vi inte misstänkliggör dem, utan att det är skadan som anmäls. Är det en hotfull situation eller om det finns en polisanmälan väntar vi med att informera tills polis och socialtjänst är på plats, säger Björn Tingberg.

Ofta är övergreppen svåra att upptäcka. Miogruppen försöker få personalen på akutenheterna att till exempel göra en helkroppsröntgen eller göra flera undersökningar.

- Det är också viktigt att studera barnens sjukdomshistoria - bryter de armen två gånger om året eller ramlar av skötbordet om och om igen blir det konstigt till slut, säger Anna-Carin Magnusson.

Miogruppen arbetar just nu med ett informationsprojekt om "shaken baby"-syndrom som uppmärksammats mycket de senaste åren och innebär att väldigt små barn skakas så kraftigt att de får allvarliga hjärnskador eller till och med dör.

- Ofta handlar det om okunskap och frustration hos föräldrarna. Det krävs inte särskilt mycket heller, fem sekunder kan räcka för att barnet ska bli medvetslöst, säger Björn Tingberg.

Även om det har hänt att barn skakas till döds, är barnamord sällsynta i Sverige; årligen dödas omkring sju barn. Mord på barn föregås sällan av misshandel.

- Folk brukar bli förvånade, men de flesta barnamord som sker i Sverige har ingen historia av misshandel, säger Hans Temrin, docent vid Stockholms universitet.

Tillsammans med kriminologen Mikael Rying har han gått igenom alla fall av dödligt våld mot barn mellan 1965 och 2007 och kommit fram till att det i de allra flesta fallen är föräldrarna som är gärningsmän.

- Ofta handlar det om att de tar livet av sig själva och samtidigt tar med sig barnen, ofta finns det en konflikt mellan föräldrarna eller en psykisk sjukdom, säger han.