Ann Söderlund: "Att flytta isär var den sista utvägen"
Journalisten och författaren Ann Söderlund, 36, gick från sambo till särbo för att rädda sitt förhållande. "I början kände jag att jag inte kunde vara utan barnen en sekund, jag ville verkligen ha den där kärnfamiljen" säger hon till Allt om Barn.
Mellan Ann Söderlund och hennes Nanok Bie var det kärlek vid första ögonkastet och de flyttade ihop så gott som samma dag som de träffats. Men efter nio år tillsammans var förhållandet på upphällningen. De kollade med med vänner och bekanta och drog slutsatsen att par som tillbringade mycket tid på skiljda håll hade det bäst.
- Vi hade hamnat i ett låst läge i vår relation där vi inte kom vidare. Vi hade provat allt och att flytta isär var den sista utvägen. Så vi kände att vi testar för att se om det funkar bättre, säger Ann Söderlund.
I april fick Nanok en egen lägenhet och nu bor de på varsin sida om Götgatan, 400 meter ifrån varandra, om man genar.
- Det har funkat väldigt bra, vi har inte varit så strikta som vi planerat, men när man väl ha bestämt sig för att göra något och rädda sin relation så blir det nästan automatiskt bättre.
Barnen Ossian, Ilon och Dante tog emot beskedet om att deras föräldrar skulle flytta isär utan större dramatik. ”Får vi spela Batmanspelet hos pappa?” var en av frågorna som kom upp. Men Ann och Nanok har också varit tydliga med att de flyttar isär för att de älskar varandra och för att de inte vill bråka mer.
- Det var ingen stor grej för dem, de är vana vid att röra på sig eftersom vi har rest så mycket, vi har landställe och har haft flera övernattningslägenheter.
Oftast är de några dagar hos mamma och några hos pappa, sedan tillbringar de helgerna tillsammans alla fem. Men de har också tillåtits att gå till pappa om de känner det och vice versa.
- I början kände jag att jag inte kunde vara utan barnen en sekund, jag ville verkligen ha den där kärnfamiljen. Men efter ett tag vände man sig, och det är ganska skönt att ha de där dagarna helt utan småbarn, speciellt när man har haft små barn under så lång tid. Då får jag tid att skriva på boken och träffa mina vänner.
Ann säger att det är mycket lättare att bo på olika platser om man fortfarande är ett par.
- Allt är lättare när vi fortfarande är tillsammans, då är man mer tillåtande. Vill de vara hos pappa en extra dag så får de det, det är inget att tjafsa om.
Planen är att de förr eller senare ska hitta ett boende där de kan bo tillsammans, men där de fortfarande kan få utrymme för sig själva. För även om det egentligen inte spelar någon roll om man bor ihop eller inte, så är det lite enklare att bo tillsammans. Man slipper till exempel att ha kläder och leksaker på två olika ställen.
- Jag tror att många skulle må bra av att komma ifrån varandra. Man behöver inte vara så drastisk, man får prova sig fram, kanske låna någons hus eller lägenhet ett tag eller åka på en resa och känna efter.
Ann berättar att hon fått många kommentarer i bloggen från folk som bott isär ett tag och sedan hittat tillbaka till varandra, ibland efter flera år. Hon tycker inte att man ska behöva dölja om man har problem i sitt förhållande.
- Det ska vara så himla hemligt om man inte har det bra tillsammans, men det är verkligen inget att skämmas för. Jag tror att man har bilden av att man måste vara tillsammans på ett visst sätt. Nu sedan vi flyttat isär har vi fått reda på att flera bekanta inte lever så strikt ihop, utan många har lite mer separata liv.
Just nu är dock särboskapet långt bort. Ann och hela familjen är på Gotland och de har precis köpt en liten husbil som alla fem tränger ihop sig i, ”frihet i en liten ask”.
- Vi har alltid velat ha en husbil och har varit avundsjuka på alla som har en. Inatt sov vi på en vacker strand och kunde gå ut och bada direkt på morgonen. Det kanske kommer sluta med att vi bor permanent i en hippiebil vid en strand, skrattar hon.
Kolla in Ann och familjens härliga husbilsliv i bildspelet ovan!


