Provrörsbehandling och insemination – bara för vissa. Kvinnan får inte vara för gammal eller ensamstående. Och det kostar.
Äggdonation och spermiedonation – också för de utvalda. Lesbiska kan lätt hamna längst bak i kön eller får betala extra dyrt.

Embryodonation – kommer inte på fråga.

Surrogatmödraskap – inte en chans.

För den som har dåligt minne, eller inte var med, vill jag påminna att det var stora kontroverser kring den vedertagna teknik som i dag kallas IVF-behandling. I England föddes det första IVF-barnet 1978.

Teknikskräcken var stor då – vissa befarade att Frankensteins monster skapades i provrören. Ett annat argument var att det var ”onaturligt”. Filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö, som skrivit boken Göra barn, hävdar att det också fanns moraliska och religiösa inslag i debatten.

– De som inte kunde bli med barn förtjänade inte att bli föräldrar, så var stämningen. Att barnlösheten var guds straff för något ont de gjort.

I dag föds årligen omkring 3 000 efterlängtade barn efter assisterad befruktning. Och få vågar säga att de barnlösa är rättfärdigt straffade av gud, åtminstone inte offentligt.

Men underströmmarna av fördömande och moralism finns kvar, tycker Torbjörn Tännsjö. Barnlöshet ses inte som ett handikapp. Efter två, tre försök får de barnlösa betala själva. Samhället prioriterar inte att hjälpa människor få barn. Och debatten handlar mest om vem som ska ha rätten att skaffa barn, vem som är en lämplig förälder.

Tron på att det biologiska bandet mellan barn och föräldrar är stark i vårt samhälle. Därför är äggdonation och spermiedonation fortfarande kontroversiellt, embryodonation helt förbjudet och surrogatmödraskap smått otänkbart.

Men teknikutvecklingen fortsätter och vi svenskar släpas med vare sig vi vill eller inte. Det som var science fiction på 1970-talet är rutinvård i dag.

I dag har forskningen kommit så långt att två homosexuella män teoretiskt sett skulle kunna bli biologiska föräldrar till ett barn. Detta genom att klona fram en äggcell från den ene mannen och använda en helt vanlig spermie från den andre. Äntligen ett jämlikt barnalstrande eller en onaturlig styggelse? Åsikterna kommer garanterat att vara delade. Men för att citera Torbjörn Tännsjö:

– Finns det något bättre än att sätta ett lyckligt barn till världen?