När det gäller smärtlindring vid förlossningen skiljer man mellan medicinsk- och icke-medicinsk smärtlindring. Icke-medicinska metoder ger färre biverkningar, men har inte samma effekt som de medicinska.

För de som helst vill undvika bedövning eller lustgas kan det vara bra att ta en titt på de alternativ som finns. Men kom ihåg att det kan vara bra att även läsa på om olika bedövningar, ifall detta skulle behövas när det väl blir dags. Mer om medicinska smärtlindringar HÄR.

Här är en liten guide till icke-medicinska smärtlindringar och förlossningsförberedande övningar:

INFÖR FÖRLOSSNINGEN

Profylax
Vad? Profylax handlar om andning, avslappning, mental träning och coachning. De blivande föräldrarna får tillsammans lära sig detta samt bland annat olika massagetekniker på en kurs några månader innan beräknad förlossning.
Hur? Exempelvis två eller tre kurstillfällen på sammanlagt cirka sex timmar.

Doula
Vad? En kvinna som har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande kvinnan och hennes närmaste. När? Under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt.
Hur? De blivande föräldrarna och doulan träffas flera gånger inför förlossningen för att prata igenom känslor, funderingar och förväntningar inför barnets födelse. Doulan är med vid förlossningen och sedan träffas man igen några dagar eller veckor efter förlossningen, för att prata igenom hur det gick.
Var? Exempelvis: doula.nu

Yoga
Vad? Yogaövningar som passar före, under och efter förlossningen samt speciell andningsteknik att använda under förlossningen.
När? Rekommenderad start: under 4 till 6 månaden.
Var? Exempelvis: yoga.se

Mindfulness
Vad? Yoga, meditation, andningsövningar och gruppdiskussioner som verktyg för att vara mer närvarande med barnet under graviditeten och för att hantera smärta och stress under förlossningen, mm.
När? Cirka en gång per vecka under sex veckor. Eventuellt återträff efter förlossningen.
Var? Exempelvis: yogayama.se/gravida.htm

Vattenträning
Vad? Gravidanpassad vattengymnastik samt avslappningsövningar med andningsteknik. Varje pass avslutas med mamma-babymeditation, för fokusering på kontakten med barnet i magen.
Var? Exempelvis: aquamama.se

Hypnos
Vad? För de som är mottagliga kan hypnos ha en mycket god smärtstillande effekt.
När? Metoden kräver relativ lång förberedelsetid. För att lära sig hypnos som smärtlindring under förlossningen behöver mamman ha övat hypnos tillsammans med en hypnotisör vid minst tio tillfällen, samt mycket övning hemma.
En nackdel är att metoden utesluter den blivande pappan.
Effekt? Man bedömer att ungefär 90 procent av befolkningen är mottaglig för hypnos, men bara att omkring 20 procent klarar en djupare hypnos, vilken är mest önskvärt i förlossningssamanhang.
Bieffekter? Nej, helt ofarligt.
Var? Det finns psykologer och även barnmorskor med specialutbildning inom hypnos. Man kan också gå en hemmakurs. Böcker och cd-skivor kan beställas på nätet. Exempelvis: hypnobabies.com

UNDER FÖRLOSSNINGEN

Akupunktur
Varför? Akupunktur hjälper kroppen att utsöndra endorfiner som förstärker kroppens eget naturliga försvar mot smärta. Är även bra mot illamående.
Hur? Nålarna, som är mycket tunna, sätts på ett stort antal platser på kroppen. Det kan vara allt från högst upp på huvudet till lilltån; platsen beror på vilken effekt man vill uppnå. Metoden är inte smärtsam.
Vanligaste effekt? Smärtan dämpas och pausen mellan värkarna känns längre. Man kan även känna dig mer avslappnad och lugnare efter akupunktur. Men någon effekt kan inte garanteras, vissa känner inget alls.
Biverkningar? Inga direkta biverkningar finns.
Var? På de flesta förlossningskliniker finns det barnmorskor som har utbildning i att ge akupunktur.

Värme och kyla
Vad? Värme och kyla är klassiska metoder för smärtlindring. Heta, fuktiga frottéhandukar eller nedkylning med isblåsa eller kalla föremål kan ha effekt. Exempelvis kan en varm dyna (hot pack) läggas mot det smärtande området.
När? Används i början av öppningsskedet.

Fysisk aktivitet
Vad? Rörlighet och upprätta ställningar lindrar smärta, eftersom det ökar kroppens egna smärtstillande substanser, exempelvis endorfiner. Dessutom riktas tyngdkraft och tryck åt rätt håll, andningen underlättas och värkarbete blir ofta effektivare. Den upprätta ställningen ger också ofta en känsla av kontroll och medvetenhet.

Massage
Varför? Massage upplevs som smärtlindrande av många kvinnor. Här kan även den blivande pappan delta aktivt.
Var? Det finns hjälpmedel för att ge massage på de flesta förlossningsavdelningar.

TENS
Vad? Små elektriska plattor tejpas på huden, vid nedre delen av magen samt ryggslutet, där det gör ont. Nerverna under huden stimuleras av de elektriska strömmarna och kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Detta ökar kroppens utsöndring av endorfiner, vilket verkar smärtlindrande.
När? Används mest i början av öppningsskedet.
Biverkningar? Inga, men en del kan dock vara allergiska mot häftan som används för att fästa elektroderna.
Var? Noggrann information om hur du ska använda apparaten ingår. Det är en fördel om man kan öva den här metoden i förväg och börja använda den så tidigt som möjligt under förlossningen. TENS kan också användas mot eftervärkar. TENS-apparater finns att hyra vid vissa mödravårdscentraler.

Sterila kvaddlar
Varför? Sterila kvaddlar är ett sätt att lura kroppens smärtledningssystem som fungerar på samma sätt som TENS.
Hur? En liten mängd sterilt vatten injeceras under huden där smärtan sitter, ofta på ryggen eller under magen. Cirka fyra injektioner sätts in på de platser du har ont på. Själva sticket gör ont, men den smärtan släpper efter en knapp minut.
Vanlig effekt? Många kvinnor upplever att smärtan försvinner helt från det området där sprutan har getts. Den smärtlindrande effekten sitter i ungefär en timme. Man kan upprepa behandlingen ett obegränsat antal gånger. Sterila kvaddlarna påverkar inte själva förlossningsförloppet eller barnet.
Biverkningar? Den nackdel vissa kvinnor uppger är att de tycker att sprutan gör ont att få.

Dusch och/eller bad
Varför? Dusch och bad har lugnande och smärtstillande effekt. En handdusch riktad mot det område som smärtar kan avleda smärtan. Att ta ett varmt bad där hela kroppen täcks av vatten minskar kroppens tyngdkraft, vilket underlättar avslappning.
Badvattnet kan göra att värkarbetet stannar av något. Det kan ge en välbehövlig paus om öppningsskedet drar ut på tiden.
Obs! Bada ej om fostervattnet har gått. Då är nämligen infektionsrisken förhöjd.

Källor: vardguiden.se, growingpeople.se, karolinska.se, tryggabarn.nu, www.1177.se, samt doula.nu, yoga.se, aquamama.se, yogayama.se/gravida.htm, aquamama.se och hypnobabies.com.