Madeleine Persson, 24, i skånska Glimåkra vaknade på morgonen den 6 januari med svaga värkar. Men eftersom hon haft mycket sammandragningar under graviditeten var hon inte säker på om det verkligen var dags. Senare på förmiddagen kom värkarna med fem till sju minuters mellanrum och Madeleine ringde BB.
– De tyckte att jag skulle avvakta eftersom jag inte hade ont och hann bli människa igen mellan värkarna, säger Madeleine till AlltomBarn.se.

Madeleines mamma och bror kom över för att vara barnvakt åt Madeleines och sambon Andreas Hannotts, 24, son Liam, 18 månader. Klockan 13.00 kände Madeleine en kraftig värk.
– Jag gick in i sovrummet eftersom jag inte ville att Liam skulle bli rädd.

Inne i sovrummet gick också vattnet. På BB tyckte de nu att Madeleine och Andreas skulle åka in. Precis innan de skulle gå ut till bilen upptäckte Madeleine att hon hade börjat blöda. Andreas ringde till BB igen för att berätta och fick beskedet att det nog inte var någon fara, men att de skulle åka in.

Men väl ute vid bilen fanns det ingen chans att Madeleine skulle kunna sätta sig.
– Jag kände att ”det här går inte, hon kommer nu”. Jag fick en krystvärk, säger Madeleine.

De hade inget val utan det var bara att gå in i huset igen.
– Jag förstod inte att det var så långt gånget som det var så jag blev irriterad. Jag blev väldigt chockad när jag förstod vad som skulle hända. Det här kommer inte att gå, tänkte jag, säger Andreas.

Madeleine fick lägga sig ner på hallgolvet medan hennes mamma och Andreas hjälptes åt att förlösa henne.

När dottern Lilly
kom till världen hade det gått cirka fem minuter från att Andreas ringde BB för att berätta att Madeleine hade börjat blöda. Att bli förlöst av sin mamma var en annorlunda upplevelse, berättar Madeleine.
– Det var väl inte precis det jag hade tänkt mig. Man känner sig lite utlämnad, men det var ju bättre att ha mamma där än någon man inte kände, säger Madeleine.

Skulle ni kunna tänka er att föda hemma igen?
- Inte utan en barnmorska närvarande. Nu blev det ju en bra förlossning jämfört med min första, men samtidigt blir man ju rädd att något ska vara fel på barnet, säger Madeleine.

Läs Madeleines blogg här!