NATURLIGA METODER

Rörelse

Hur funkar det:
Många promenerar fram och tillbaka i sjukhuskorridoren. Andra dansar eller rullar med höfterna. Sådant är bra. När man rör sig och är i upprätt position ökar utsöndringen av endorfiner, ”kroppens egna morfiner”. Det kan minska smärtan. Dessutom blir syresättningen till livmodern bättre, och barnets nedträngande i förlossningskanalen underlättas.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
Rörelse kan användas under hela förlossningsarbetet – men tänk på att spara på krafterna innan värkarna hunnit bli för intensiva. Vila mellan varven.

Massage

Hur funkar det:
Massage över ländryggen kan vara skönt när det kommer en värk – eller kanske om någon pressar sin hand där, hårt, som ett mottryck. Lårmassage kan kännas bra om smärtan strålar ner där. Och mellan värkarna kan fotmassage eller massage på axlar, i nacke och panna hjälpa till att slappna av. Massage är inte bara skönt. Beröringen frisätter också hormonet oxytocin i kroppen. Det kan göra värkarna effektivare och smärtan mindre.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
Massage kan användas när som helst. Under förlossningsarbetets gång masseras ofta olika delar av kroppen.

Bad

Hur funkar det:
Många badar bara för att det är skönt. På köpet sjunker nivån av stresshormoner och toleransen för smärta kan öka. På grund av infektionsrisken avråder många förlossningsavdelningar från bad om vattnet har gått.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Värkarbetet kan avstanna om man lägger sig i badet för tidigt. Därför kan det vara bra att vänta med bad tills värkarna kommer regelbundet (tre, fyra smärtsamma värkar inom tio minuter) eller tills livmodermunnen är öppen tre, fyra centimeter – men å andra sidan är det bara att kliva upp ur badet om värkarna blir för glesa. Effekten är också svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
Bad kan användas under hela förlossningsarbetet, men det kan vara klokt att vänta tills värkarna kommer regelbundet (se under Nackdelar).

Dusch

Hur funkar det:
Precis som när det gäller bad är det många som duschar bara för att det är skönt. Och precis som vid bad får de en sänkt nivå av stresshormoner och, förhoppningsvis, en ökad tolerans för smärta på köpet. En del duschar för att få en direkt smärtstillande effekt – smärtupplevelsen från värkarna kan avledas om man duschar med hård stråle, så hård att det nästan gör ont, på det ställe när smärtan känns som mest.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
Duschning kan användas under hela öppningsarbetet.

Värme/kyla

Hur funkar det:
Värme kan ibland lindra smärta. Man kan till exempel använda värmekrus, vetekuddar som värms i mikrovågsugn eller heta handdukar. Det varma föremålet lägger man sedan där smärtan känns som mest. När det är dags att krysta tycker många att smärtan och trycket från barnets huvud lindras om en urvriden, varm handduk hålls mot mellangården.
Under förlossningsarbetet kan en del också uppskatta motsatsen till värme, det vill säga kyla, till exempel i form av en kall handduk på pannan.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna. Det finns en viss risk för lätta brännskador om man använder alltför varma föremål, så tänk på att inte låta vetekudden ligga för länge i mikron.
När:
Värme kan användas under hela förlossningsarbetet.

Sterila kvaddlar

Hur funkar det:
Sterila kvaddlar innebär att barnmorskan sprutar in små mängder sterilt vatten på kvinnans rygg eller längs med henns blygdben. Injektionen gör att kvinnan känner en brännande och skärande smärta i mellan 15 och 30 sekunder, vilket har antagits öka kroppens produktion av kroppseget morfin och därmed lindra smärtan.
Den smärstillande effekten sitter i mellan en och två timmar. Ny forskning har visat att man kan undvika den injektionssmärta som en del kvinnor upplever genom att lägga kvaddlarna djupare ner i vävnaden i stället för, som tidigare, precis under huden.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna. En del tycker att den gamla metoden att lägga kvaddlar gör så ont att det inte är värt den effekt man sedan får.
När:
Sterila kvaddlar kan användas under hela öppningsarbetet.

TENS

Hur funkar det:
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering. I praktiken är det en apparat med gummi- eller plastplattor som är kopplade till en bärbar, batteridriven generator. Plattorna fästs oftast på ländryggen, ibland också i ljumskarna. Via dem får man sedan elektroniska impulser, som vibrationer, med jämna mellanrum. Kvinnan kan själv ställa in lagom styrka på impulserna.
TENS- apparater kan hyras på mödravårdscentraler och i sjukvårdsaffärer. Det kan vara smart att skaffa en i god tid så att man hinner lära sig hur den fungerar.
För att frisättningen av endorfinerna , ”kroppens eget morfin”, ska komma igång bör vibrationerna vara så starka så att det nästan gör ont.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
TENS kan användas under hela öppningsarbetet.

Akupunktur

Hur funkar det:
Akupunktur kan öka avslappningen, men också mildra smärtupplevelsen, minska illamåendet och påverka värkarbetet – allt beroende på vilka akupunkturpunkter som stimuleras.
Smärtan kan också påverkas lokalt genom att barnmorskan sätter nålar där det gör ont. Vid utdrivningsskedet kan nålarna mildra smärtan i mellangården och trycket mot ändtarmen. De kan också underlätta för moderkakan att lossna.
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna.
När:
Akupunktur kan användas under hela förlossningsarbetet.

Psykoprofylax

Hur funkar det:
Psykoprofylax är en metod att möta värkarna med olika sätt att andas. På 1970-talet var den vitt spridd, och nu börjar den bli populär igen – det anordnas kurser på flera håll i landet.
Både kvinnan och mannen är med på kursen. Man tränar andning och avslappning som inte bara ska kapa smärtan under värkarna utan också förbättra syresättningen till barnet.
Man kan också träna själv med hjälp av Barnmorskeförbundets Signe-kurs, som bland annat kan laddas ner på www.viforaldrar.se/gravid
Fördelar:
Inga negativa effekter på barnet.
Nackdelar:
Effekten är svår att förutsäga eftersom den varierar från kvinna till kvinna. När metoden var som vanligast på 1970-talet kom ibland klagomål på att en del kvinnor började hyperventilera, och på att det var svårt att hålla reda på hur man skulle andas och när. Den psykoprofylax som lärs ut i dag är ofta enklare än den som användes då.
När:
Psykoprofylax kan användas under hela förlossningsarbetet.

LÄKEMEDEL

Smärtlindrande tabletter

Hur funkar det:
Högst var sjätte timme (men inte när som helst, läs mer under ”Fördelar?” och ”När”) kan man ta receptfria och smärtlindrande tabletter med paracetamol, som till exempel Alvedon och Panodil. Om inte de räcker till har förlossningspersonalen starkare tabletter som också kan användas.
Fördelar:
Under latensfasen (från det att värkarna börjar och till det att livmoderhalsen är helt utplånad och livmodermunnen har öppnats till tre, fyra centimeter) kan den smärtlindring som tabletterna ger hjälpa kvinnan att slappna av och kanske till och med slumra till.
Under eftervärkarna kan avslappningen bidra till att minska risken för att amningen ska störas.
Nackdelar:
Om man inte är överkänslig mot paracetamol är det i normala fall och med normala doser i regel ingen risk för biverkningar.
När:
Smärtlindrande tabletter kan användas under latensfasen och vid eftervärkar under det första dygnet, när barnet är fött.

Lustgas

Hur funkar det:
Lustgas är en blandning av dikväveoxid och syre. Kvinnan andas in gasen med öppen mun i en narkosmask som är kopplad till lustgasapparaten.
Effekten kommer mellan 30 och 45 sekunder efter att hon har andats in gasen.
Fördelar:
Många tycker att lustgas hjälper dem att hantera smärtan. Man behöver inte ligga ned, och man kan själv ha kontroll över användandet.
Nackdelar:
En del får minnesluckor eller starka olustkänslor. Man kan bli torr i munnen och få stickningar kring munnen, men det är inte farligt.
Det kan vara svårt att lära sig tekniken och andas i rätt ögonblick – träna gärna innan och be barnmorskan om ordentliga instruktioner.
Barnet påverkas, men effekten är helt borta efter någon minut.
När:
Lustgas används framför allt från och med att den aktiva fasen har inletts, det vill säga när två av följande saker sker: 1) värkarna är regelbundna och smärtsamma med tre till fyra värkar inom tio minuter, 2) vattnet går, 3) livmodermunnen är öppen tre till fyra centimeter.

Epidural (EDA)

Hur funkar det:
Epidural, som är den metod som effektivast tar bort smärtan, kallas också ryggbedövning.
Det består av ett lokalbedövande medel som blandas med ett smärtstillande medel.
Epiduralen läggs av en narkosläkare, oftast när kvinnan ligger i sidoläge. Huden tvättas med sprit, en lokalbedövning läggs och via en kanyl förs en tunn plastslang in mellan två ryggkotor i midjehöjd. Medlet sprutas in i kanylen.
Ibland kopplas det in en pump på slangen. Med hjälp av den kan medlet fyllas på kontinuerligt så att kvinnan inte riskerar att förlora smärtlindringseffekten.
Medlet blockerar smärtimpulsernas väg till hjärnan – hjärnan får helt enkelt inte veta att man har ont. Effekten kommer oftast efter 15–20 minuter.
När epiduralen är lagd kontrolleras kvinnan och barnet kontinuerligt med CTG.
Fördelar:
När epidural fungerar som bäst får kvinnan den smärtlindring hon behöver samtidigt som hon fortfarande kan uppleva värkarna och ha kvar känslan av att hon föder – den epidural som används i dag gör att kvinnan kan vara rörlig och i upprätt position.
Nackdelar:
Man kan få lite feber, frossa, skakningar och blodtrycksfall. En del får klåda och svårt att kissa. 1 av 200 kan få svår huvudvärk, vilket kan vara mycket besvärligt under de första dygnen.
Värkarbetet kan försämras – förlossningen kan ta längre tid och det blir oftast nödvändigt med värkstimulerande medel.
Epidural i utdrivningsskedet kan göra det svårare att krysta. Om narkosläkaren är upptagen kan kvinnan få vänta på bedövningen.
Några direkta, negativa effekter på barnet har ännu inte kunnat visats, men det finns studier som tyder på att epidural kan störa barnets temperaturreglering under den första tiden.
Det kan också vara svårare att få barnet att ta bröstet när mamman har fått epidural.
I omkring 5 procent av fallen fungerar inte metoden.
När:
Förlossningsarbetet bör ha kommit igång ordentligt innan epidural används. Däremot undviker man ofta epidural under krystningsskedet – dels för att det är tekniskt svårt att lägga epidural på en kvinna som krystar, dels för att effekten kanske inte hinner uppnås om kvinnan har börjat krysta.

Spinal

Hur funkar det:
Spinalbedövning läggs på de flesta kvinnor som föder med kejsarsnitt och vill vara vakna. Numera används den även vid vaginala förlossningar.
En spinalbedövning läggs, precis som epidural, i ryggen, men i stället för att läggas via en plastslang injiceras den direkt. Effekten sitter i cirka två timmar.
Fördelar:
Effekten är jämförbar med den som man får vid epidural, men spinal är enklare att lägga och ger en snabbare effekt. Därmed kan den bli ett alternativ för de kvinnor – oftast omföderskor – som vill ha ryggbedövning men får veta att det är för sent för epidural.
Nackdelar:
De negativa effekterna är jämförbara med dem som man får vid epidural.
När:
Spinalbedövning används i regel från det att kvinnan är öppen omkring åtta centimeter och fram till barnet är fött.

Paracervikalblockad (PCB)

Hur funkar det:
PCB kallas också livmoderbedövning eller Västerviksmetoden. Det är en lokalbedövning av livmodern. PCB läggs av barnmorska eller förlossningsläkare efter att man under 15–20 minuter har förberett med CTG- kurva för att se att barnet tål bedövningen.
Kvinnan ligger i gynställning. En spruta förs in i slidan och sticks in längs upp, vid sidan av livmoderhalsen – först på ena sidan och sen på den andra. Effekten kommer inom några minuter och varar i ungefär en och en halv timme. Vid behov kan man få PCB två gånger.
Fördelar:
Kan vara ett bra sätt att få smärtlindring om förlossningen går snabbt. Kvinnan kan röra sig fritt.
Nackdelar:
Värkarbetet kan försvagas vilket kan leda till att man måste ge värkstimulerande medicin. Barnets hjärtverksamhet kan påverkas, men oftast blir den normal igen – om inte finns det läkemedel som normaliserar barnets puls.
PCB används inte på alla kliniker.
När:
PCB kan användas från det att förlossningsarbetet har kommit igång ordentligt och fram till kvinnan är öppen omkring åtta centimeter.

Petidin/morfin

Hur funkar det:
Narkotiska preparat som petidin och morfin ges i injektioner – antingen via dropp i handen eller via en spruta i låret. Effekten brukar sitta i mellan två och tre timmar.
Fördelar:
Tveksamt om det finns några positiva effekter. Användningen har dessutom minskat, eftersom petidin och morfin ger så många negativa effekter.
Nackdelar:
Bara en av fyra upplever en smärtlindrande effekt. Kvinnan kan bli passiv, illamående, yr, dåsig och sömnig. Endorfinproduktionen hämmas, vilket kan göra att smärtan blir värre och att man tvingas använda mer läkemedel. Medlen går över till barnet.
Det tar ett dygn för barnet att bryta ner morfinet och tre dygn att bryta ner petidinet.
Barn som föds med morfin eller petidin i kroppen är ofta lättirriterade och har svårt med koncentrationen, vilket bland annat kan påverka amningen.
När:
Petidin och morfin används i regel bara om kvinnan har en lång och besvärlig latensfas och verkligen behöver sova. Som smärtstillande metod används det i princip inte längre.

Pudendusblockad (PDB)

Hur funkar det:
PDB, som också kallas också bäckenbottenbedövning, lindrar smärtan i bäckenbotten och mellangården när barnet är på väg ut eller om kvinnan behöver sys när barnet är fött. Kvinnan sitter eller ligger med lätt böjda knän, och bedövningen läggs med en tunn nål på två ställen i slidväggen.
Effekten sitter i mellan en och två timmar
Fördelar:
Bra när man ska sys eller om man blir förlöst med tång eller sugklocka. Kan också vara bra för den som är rädd för att krysta.
Nackdelar:
Krystskedet kan förlängas eftersom kvinnan kan ha svårt att känna sina krystreflexer.
Kan leda till forcerad krystning som ökar risken för bristningar. Några direkta, negativa effekter på barnet har inte kunnat visas.
När:
PDB används om kvinnan vill ha en bedövning i samband med att barnet är på väg att födas fram, eller när barnet är fött och kvinnan behöver sys.