Sedan barnen var små har mamma Sara och pappa Tomas gått upp på nätterna för att ta hand om sina barn. Men nu börjar de nattliga uppbrotten i sömnen bli något som allvarligt stör deras vardag.

När första barnet var över ett år och vaknade om nätterna för att han var hungrig gick Sara upp och matade honom.
– Viktor har alltid krävt mycket mat och jag klarade inte av att höra honom skrika, säger hon till AlltomBarn.se.

– Vi har försökt att följa Anna Wahlgrens sömnråd, att inte plocka upp barnet när det skriker, men han kunde ju hålla på timmar. Det kändes inte okej.

När barn nummer två – Lukas - kom försökte Sara och Tomas med att vagga honom i barnvagnen.
– Men det fungerade inte och tillslut gav vi upp med alla sömntips. Barnen fick sova hos oss eller så lade vi oss hos dem tills de somnade.

Idag är sönerna fyra och sex år gamla och har ännu inte kommit in i att sova hela nätterna. Fyraårige Lukas har påverkats av sin förkylningsastma och mjölkallergi, berättar Sara. Han reagerar dessutom mot de olika astmamediciner de provat.
– Lukas har blivit väldigt stressad av detta och har haft problem med sängvätning. Nu äter han inte längre medicinerna eftersom vi inte vill att han ska må dåligt av dem. Men han vaknar fortfarande om nätterna och ropar på oss efter att han kissat i sängen.

Och sexåringen Viktor är väldigt mörkrädd.
– Han brukar vakna under natten och komma in till oss. Men nu ska vi renovera och efter det kommer vårat sovrum att ligga långt ifrån hans. Därför har jag sagt redan nu till honom att han får sova hos oss då. Jag känner bara att jag hellre sover så mycket jag kan under natten än att vi ska gå upp och gå till honom.

För en tid sedan blev avsaknaden av sömn för mycket för Sara. Hon var trött och sliten och hon inte orkade mer. Hon fick kontakt med en beteendeterapeut, som idag hjälper henne med att lägga upp veckoscheman för vem som ska hämta och lämna på dagis, vem som ska laga mat vilka dagar och så vidare. Detta för att få vardagen att gå ihop. Men någon hjälp med sömnen har de ännu inte lyckats få. Och det tär på föräldrarna.
– När någon säger att deras barn höll dem vakna hela natten brukar jag berätta för dem att jag inte sovit sedan 2002.

I dagsläget lyckas de få barnen att somna i sina egna rum men under natten väcks föräldrarna minst två gånger, antingen av att barnen ropar eller av att de kommer in till Sara och Tomas.
– Jag har hört att man ska gå tillbaka med barnen till deras sängar, för att komma ur det här mönstret. Men idag prioriterar vi att sova så mycket som möjligt istället. Vi har hamnat i en ond cirkel och man tänker ofta att ”i helgen tar vi tag i det här”, men när helgen kommer är man trött.

En del tycker att Sara är alldeles för snäll och att hon ger med sig för fort med sina barn, berättar hon.
– Det värsta jag vet är att se eller höra mina barn ledsna. Jag har så svårt för att säga nej, jag försöker, men de flesta tycker jag är inkonsekvent, säger hona och tillägger:

– Jag älskar verkligen mina barn, jag inte ser dem inte som problem. Men nu behöver vi verkligen hjälp för att lösa den här situationen.

Fotnot: Sara, Tomas, Viktor och Lukas heter i verkligheten något annat.

Barnläkaren Roland Sennerstams råd till familjen hittar du här till höger!