Om krönikören Ina Njord
Namn: Ina Njord
Ålder: 34
Familj: Man, dotter 7 år och en son 6 mån.
Bor: Haninge
Yrke: Grupphandledare
Intressen: Familjen, skriva, träna.
Bloggadress: www.mammutvrsknorrhane.blogspot.com
"Undra på att barn inte skrattar så mycket det första halvåret"
Ina Njord, 34, känner med bebisarna som enligt henne inte verkar ha mycket att le åt under sina första månader i livet. Läs hennes krönika och diskutera den nedan!
Hur skulle du känna dig om du var lam!?
Tänk dig in i detta scenarium:
Du är totalt förlamad, du är helt utelämnad i andras vård. Du kan inte prata. De som sköter sig, förstår inte alltid vad du vill.
Ibland lägger de dig på mage fast du inte ens kan lyfta på huvudet. "För att träna nacken" hör du din skötare mumla. Där ligger du med ansiktet mot en luddig filt som killar i näsan, du får kämpa som ett as för att inte näsan ska pressas mot golvet och orsaka andningsnöd. Nacken lyder inte. Du får panik, skriker. Hoppas att någon ska ta dig från helvetet.
Du kan inte gå på toa utan måste skita i brallan, det svider mellan skinkorna. Du läggs på ett bord. Din skötare blaskar och torkar. Det känns obehagligt att bli blöt. Du fryser, vill inte! Du skriker, men ingen bryr sig. Din skötare står bara och sjunger. Bä bä, vita lamm. Precis som om det känns bättre.
Ibland är du så hungrig att du inte står ut. Magen känns som ett tomt radhus i Vällingby. Det svider och knorrar. Men inte en jävel fattar, istället tar de dig till det där helvetesbordet och börjar slita av dig brallorna igen. Du blir vansinnig och skriker ännu mer. Slutligen får du din mat. Efter 30 minuter!
Ibland när du sitter så skaver brallan i röven eller i ljumsken, du skriker, ingen fattar. Istället vill din skötare att du ska äta trots att du inte alls är hungrig.
Veckorna går. Slutligen verkar det som din skötare börjar förstå dig mer och mer, livet blir lättare, du kan plötsligt röra dig! Flytta din kropp, ja till och med greppa saker. En känsla av harmoni infinner sig. Helt otroligt!
Med andra ord så är det inte så jävla märkligt att barn inte skrattar så många gånger det första halvåret. De ler inte ens de första 6 veckorna. Undrar varför!
Tänk på det nästa gång du suckar och stönar då ditt spädbarn skriker.
Ina Njord
Vill du också bli läsarkrönikör på AlltomBarn.se?
Mejla ditt bidrag, samt en bild och lite information motsvarande faktarutan här till höger, till redaktionen@alltombarn.se.
Obs! Krönikan får vara max 2.000 tecken och måste anknyta till barn, föräldraskap eller familj på något sätt.
FLER LÄSARKRÖNIKÖRER
- Läsarkrönika "Varför är det så provocerande med stora familjer?"
- Perfekta mammor "Den som gör egen mat är bäst"
- Dagens läsarkrönikör Camilla: "Min chef är nudist"
- Läsarkrönika "Jag är inte bara mamma, jag har ett liv också"
- Läsarkrönika Ungar! Kom hit! Jag har bröstcancer!
- Läsarkrönikören Hemmafrun Eleni: "Privilegium att vara hemma med barnen"
- Läsarkrönikören Anders: "Lagstifta kring föräldraledigheten!"
- Läsarkrönika Män är från mars och pekfingermorsan från Blåkulla
- Dagens läsarkrönikör "Var går gränsen mellan tiggeri och entreprenörskap?"
- "Leksaksaffärer farligare än porr"


Glada och nöjda mest hela tiden. Säger till när de är hungriga eller behöver ny blöja, vilket inte är svårt att förstå efter någon vecka då de låter olika utifrån vilket behov de har.
Men artikeln kanske är skriven mer skämtsamt, för annars är det ju sorgligt om ens barn inte skrattar eller ler under det första halvåret.