"Amning ger mamman frihet"
Unga kvinnor är ofta rädda för att amningen ska minska deras frihet. Men en fungerande amning gör spädbarnsperioden mer okomplicerad, säger barnmorskan Sofia Zwedberg i DN Insidans andra del i artikelserien om amning.
En stilla revolution på BB-avdelningarna på 1980-talet
Amningssiffrorna i Sverige var som lägst i början av 1970-talet. Då var det bara 35 procent av barnen som helammades vid två månaders ålder.
Det berodde främst på den "schemalagda" amningen som lärdes ut till mammorna från mitten av förra seklet. Barnen skulle äta på regelbundna tider, ofta med fyra timmars mellanrum, och helst inte på natten. Amningen sågs bara som mat, barnen skulle absolut inte tröstas vid bröstet. Med sådana regler fungerar inte mjölkproduktionen och amningen för de flesta. Under samma tid introducerades de industritillverkade bröstmjölks-
ersättningarna.
Mot slutet av 1900-talet kom nya kunskaper om att amning fungerar bäst om den sker efter barnets behov, barnets sugande reglerar mjölkproduktionen. Man började också förstå att amning är mycket mer än mat, att sugandet på bröstet ger tröst och närhet som barnet behöver, och man såg allt fler positiva hälsoeffekter för både barn och mammor. Fler och fler kvinnor ville amma, och krävde bland annat mer amningsvänliga rutiner på BB. Där skedde ett slags stilla revolution på 1980-talet. Barnen, som tidigare legat i barnsal och bara skjutsats in till sina mammor för de regelbundna "måltiderna", fick nu vara tillsammans med sina mödrar dygnet runt och amningssiffrorna gick upp.
WHO-initiativet "Baby friendly hospital" genomfördes i många länder, bland annat i Sverige, under 1990-talet och amningen ökade ytterligare.
Så gott som alla blivande mammor vill amma, och oftast blir det så också. För de flesta fungerar amningen utan några allvarliga problem, i alla fall så småningom.
Men när amningen krånglar blir många mammor chockade över att det inte går så enkelt att amma som de trodde, berättar barnmorskan Sofia Zwedberg.
– Nyblivna mammor har stora krav på sig i dag. De vill "lyckas" med amningen, men de vill också dela lika med pappan i föräldraskapet. Det kan bli krockar, speciellt i början, säger hon.
Sofia Zwedberg arbetar på Amningscentrum på Karolinska universitetssjukhuset, men är just nu doktorand på Lärarhögskolan i Stockholm där hon forskar i hur mammor med amningsproblem får stöd av vårdpersonalen.
Omställningen som det innebär att bli mamma är större i dag än för bara tiotalet år sedan, tror Sofia Zwedberg. Hon menar att dagens unga kvinnor är mer pressade av krav på perfektion. Det har blivit viktigare att vara lyckad på olika plan, också i föräldraskapet.
Samtidigt har ungdomskulturen under de senaste decennierna varit präglad av en "förverkliga-dig-själv-ideologi" där tonvikten har lagts på att individen ska tillfredsställa sina egna behov.
– Mitt i allt det här kommer ett litet barn, med behov som de unga föräldrarna kanske inte alls har förstått vidden av. De kan vara väldigt oförberedda på att barnet behöver så mycket närhet och kontakt, ofta alla tider på dygnet, säger Sofia Zwedberg.
Dagens nyblivna föräldrar är många gånger angelägna om att dela på föräldraskapet redan från första början, enligt hennes erfarenhet. Speciellt för mammorna är det viktigt att det blir "rättvist".
– Men när det gäller amning är det inte alltid så lätt att uppnå rättvisa. Ibland är det kanske viktigare att stödja varandra än att dela precis lika. Amningen är en biologisk process och för att den ska fungera behöver barnet ha mycket fysisk närhet till mamman i början.
Det betyder förstås inte att pappan är "onödig".
– Han är jätteviktig, och studier har visat att ett gott stöd från partnern underlättar amningen. Om man ser det tidiga föräldarskapet som ett gemensamt projekt, mer än ett dela lika-projekt, kan pappan se till att mamma och barn får mycket tid för att vara nära varandra i lugn och ro. Då får amningsstarten de bästa förutsättningarna, säger Sofia Zwedberg.
Amningen speglar trenderna i samhället, menar hon, och i dag är jämställdhet och delat ansvar i föräldraskapet viktiga frågor.
– Det händer att nyblivna mammor har funderingar om att pumpa ur redan från början, så att papporna kan mata barnet varannan gång. Då blir det mer rättvist, tänker de, men samtidigt kan det bli svårare att komma i gång med en fungerande amning då.
– Det finns en motsättning i det här, som jag tycker att kvinnor drabbas av i dag. De vill så gärna amma, fast de är samtidigt rädda för att amningen ska minska deras frihet. Men kvinnor som får i gång sin amning känner ofta att den ger en annan frihet. Det blir mer okomplicerat, barnet får mat och kontakt utan att man behöver oroa sig, man kan ta med sig barnet ut och stanna borta så länge man vill.
Det är föräldrarna som väljer, betonar Sofia Zwedberg
– Vi som rådgivare måste fylla på med kunskap om det lilla barnets behov av närhet, och om hur amningen fungerar, som att den tidiga amningen bygger på att barnet får suga på bröstet när det vill. I dag är det fler kvinnor än förr som säger "tack för att du berättar, men jag väljer att dela matandet med pappan fast jag vet att mjölkproduktionen minskar då". Det betyder inte att de gör ett felaktigt val. För oss som ger råd gäller det att hjälpa familjen att hitta lösningar som passar just dem bäst, utifrån den kunskap som finns.
I sin forskning har Sofia Zwedberg bland annat sett att även sådana amningsproblem som erfaren vårdpersonal tycker är "enkla" och övergående kan upplevas som dramatiska av mammorna.
– Problemen får nästan en existentiell innebörd för dem, deras bild av sig själva som kvinnor och mammor verkar påverkas. Kvinnor som upplever att amningen är hotad, eller som inte kan amma, känner sig ofta misslyckade.
Det är viktigt att vårdpersonal förstår hur oroliga kvinnor faktiskt kan vara när det gäller amningen, säger Sofia Zwedberg, då kan de stödja mammorna på ett bättre sätt. Först när man lyssnar ordentligt, och får klart för sig vad mamman provat att göra, vad hon känner och vad hon egentligen vill, kan man ge råd som passar just henne. Kvinnor som vill amma behöver få rätt råd, kunskap och stöd för att kunna göra det. Men det är också viktigt att vårdpersonalen förmedlar att man kan vara en bra mamma även om man inte ammar.
– Det kan låta lite motsägelsefullt för kvinnor, det där. Först får de höra om amningens alla fördelar, sedan får de höra att "det spelar ingen roll, det går lika bra ändå".
Det som spelar roll, menar Sofia Zwedberg, är att föräldrarna förstår barnets behov av närhet.
– Anknytningen till barnet är det som mammorna oroar sig mest för, och har mest dåligt samvete för när amningen inte fungerar. Men man ska inte förväxla amning och gott föräldraskap. Amningen är helt enkelt ett praktiskt sätt att ge närhet på, den svarar mot barnets behov. Amning är ju inte bara mat, det lilla barnet har många olika skäl till att vilja suga på bröstet femton gånger eller mer varje dygn. Det blir lite krångligare om man ger flaska, eftersom den inte går att använda som tröst på samma sätt som bröstet.


