För mindre än tio år sedan var det självklart att en sjuksköterska från bvc besökte en nybliven barnfamilj, för att knyta den första kontakten. På hemmaplan får familjen information i lugn och ro om vad barnhälsovården kan erbjuda. Det ger barnsjuksköterskan och familjen en chans att lära känna varandra. Dessutom kan bvc tidigt uppmärksamma problem i barnets miljö. Forskning visar att de observationer som görs under ett hembesök ganska väl prickar in vilka familjer som behöver extra stöd i framtiden.

– Det är lika viktigt med insatser för alla barn, oberoende av klasstillhörighet. Men om man inte når ut till föräldrar i mindre privilegierade områden, kan man vara rätt säker på att det är synnerligen olyckligt, säger Jan-Olov Larsson, docent i barnpsykiatri på Karolinska institutet som har forskat på hembesök.

I Stockholm fick 85 procent av förstföderskorna ett hembesök 1999. Så är det inte längre. På en del håll får mindre än hälften av familjerna ta emot en barnsjuksköterska. Totalt sex av tio får besök, visar ny statistik som DN tagit del av. Det är sällan som föräldrarna själva tackar nej om de får ett erbjudande.

I Skärholmen sjunker antalet hembesök i snabb takt. Barnhälsovården måste prioritera bort vissa delar av sin verksamhet.
– Det är tungt här. Som det är just nu hinner vi inte med allt. Alla får inte hembesök. Vi har inte haft föräldragrupper på ett år. Dessutom känner sig många föräldrar nedstämda och mår dåligt. Men hos oss känner en av två barnsjuksköterskor att man inte hinner med EPDS-frågeformuläret till mammorna, säger Kirsi Andersson, barnsjuksköterska i Skärholmen.

Med hjälp av EPDS-formuläret upptäcks mammor som går in i depression efter förlossningen. Cirka tio procent av alla nyblivna mödrar riskerar att drabbas.
Personalen på bvc i Tensta upplever också att tidsbristen är stor.
– Vi har klarat babyboomen förut. Men nu är vi inte tillräckligt många som jobbar här. Man är stressad. Hembesöken, samarbetet med kommunen, föräldragrupper, allt det blir lidande, säger Margit Hyyryläinen, barnsjuksköterska i Tensta.

Det är inte bara i Stockholms förorter som bvc prioriterar bort hembesök. De senaste åren har mycket få nyblivna föräldrar i Katarina-Sofias område tagit emot bvc hemma.
– Nu försöker vi verkligen komma ut. Vi vet att det är bra. Föräldrarna är mer avslappnade hemma och det blir en annan relation, säger Ingegärd Reboia på Barnängens bvc.

Men den som är nybliven förälder på Norrmalm sitter i en god sits. Här startas föräldragrupper var och varannan vecka. Det finns inte direkt några språkliga barriärer eller kulturella skillnader som kan lägga hinder i vägen. Dessutom gör bvc hembesök hos närmare 80 procent av förstföderskorna.

Få tar emot lika många nyfödda som Carina Lundberg Callenholm, distriktssköterska på Matteus bvc. Förra året hade hon 165 nyinskrivna småttingar.
– Föräldrar i dag har mycket frågor. De är pålästa, vet vad de kan kräva och de är målmedvetna. Ofta ringer de till oss innan barnet kommer, säger hon.

De som inte själva dyker upp på mottagningen, erbjuds ett hembesök.
När familjen Koch Hilarius tar emot Carina ligger tio dagar gamla Oliver och sover sött. Hans pappa Richard tänkte först att hembesöket var en gammal kvarleva från förr.
– Men det är skönt att slippa sitta på bvc bland en massa förkylningar med ett nyfött barn, säger Kristel Hilarius, Olivers mamma.

De har samlat på sig en del frågor om sonen, amningen, hans nästäppa, huden och Carina ger svar och bekräftelse.
– Det här är naturligtvis jättetrevligt. Men jag kan å andra sidan känna att det är lite lyxvård i dagens läge. Man kanske borde hushålla mer med våra resurser. Jag har hittills inte träffat någon familj där jag känner att man måste ändra på något, säger Carina Lundberg Callenholm.